Dieselaggregat eller batteri för reservkraft?

När verksamheter planerar för reservkraft finns ett par olika lösningar att tillgå. Ska man använda dieselaggregat, batterier – eller en kombination av båda?

Dieselgeneratorer har historiskt varit standardlösningen för strömavbrott eftersom de kan leverera hög effekt under lång tid så länge bränsle finns tillgängligt. Investeringskostnaden är dock hög och medför buller, avgaser och krav på bränslehantering samt återkommande provkörning/underhåll.

I takt med att tekniken går framåt har portabla batterier blivit allt kraftfullare och vanligare som ett första lager av reservkraft eftersom de kan leverera el omedelbart, utan starttid, och utan buller eller avgaser. Dessutom kan de stå inne på verksamheten och flyttas dit de behövs. Nackdelen med batterilösningen är att den har begränsad uthållighet.

Den mest robusta strategin i samhällsviktig verksamhet är ofta en kombination: Batterier som täcker upp omedelbar drift för de mest kritiska behoven, med diesel som sekundärt lager (för laddning eller mer uthållighet). Studier från Ukraina lyfter värdet av en “lager‑på‑lager‑logik” kring reservkraft Dieselgeneratorer var viktiga men kunde vara begränsade av säkerhetsskäl, medan portabla energilager användes närmare fronten.

Lärdomar från Ukraina: portabelt, distribuerat och lager-på-lager

I CIMIC Centre of Excellence (CIMIC COE), ett NATO-ackrediterat kompetenscentrum som analyserar civilt-militärt samarbete i kriser och konflikter, har nu i februari 2026 publicerat en omfattande fallstudie om Ukrainas energisystem under kriget. Studien beskriver hur återkommande attacker mot elinfrastruktur snabbt ökade behovet av lokal och portabel reservkraft.

Rapporten visar att diesel och portabla generatorer blev en viktig del av energiberedskapen för samhällsviktiga verksamheter men att det fanns begränsningar kopplat till säkerhet, bränslelogistik och exponering.

I praktiken utvecklades därför en mer distribuerad energistruktur, där olika tekniker användes beroende på situation. Generatorer användes där uthållighet och effekt var avgörande, medan portabla batterilager kunde användas närmare frontlinjen där buller, värmesignatur eller logistik gjorde generatorer svårare att använda.

Studien pekar också på en mer strukturell sårbarhet i traditionella reservkraftlösningar. Fast installerade dieselaggregat är robusta i normal drift, men innebär samtidigt en fixerad infrastrukturpunkt som kan bli svår att skydda eller ersätta om anläggningen skadas. I konfliktsituationer blev därför portabilitet och distribuerade energiresurser en viktig del av motståndskraften – utrustning som kan flyttas, spridas över flera platser och ersättas snabbare om något slås ut.

Även i Sverige är denna lärdom relevant. Om en verksamhet tillfälligt måste flyttas till andra lokaler, om delar av infrastrukturen slås ut av exempelvis extremväder eller om reservkraft snabbt behöver omfördelas mellan anläggningar, kan portabla energilösningar ge en flexibilitet som fast installerade system saknar.

Den övergripande lärdomen från Ukraina är att robust energiberedskap sällan bygger på en enda teknik. I stället uppstår ofta en lager-på-lager-modell, där olika typer av reservkraft kompletterar varandra och när energiförsörjning kan flyttas mellan platser blir systemet mer motståndskraftigt.

Kostnad och installation

Reservkraft med dieselaggregat har lägre investeringskostnad per kilowatt effekt, särskilt i större system. Samtidigt kan installationen bli mer komplex. Fasta system kräver ofta generatorrum eller kapsling, avgassystem, bullerdämpning, bränsletankar och ibland tillstånd eller särskilda miljökrav. Dessutom behöver systemen provköras regelbundet och underhållas för att säkerställa att de fungerar när de verkligen behövs.

Portabla batterier har en högre investeringskostnad per lagrad kilowattimme, men kräver ingen installation. Det är som en stor power bank man laddar i vägguttaget. De saknar avgaser och har färre mekaniska delar med minimal löpande service. Det brukar räcka att ladda ur batteriet ett par gånger per år.

Även batterilösningar kan ha krav på brandskyddsregler vilket kan bero på storleken på batterier och vilken verksamhet de ska stå i. Batterier finns av olika typer (med olika batterikemi) där vissa är säkrare än andra. Många verksamheter kan t.ex. ha restriktioner för Litiumjonbatterier (LFP) som inte är godkända att ha inomhus i dessa verksamheter på grund av brandrisk. Semi-Solid-State är den batterikemi som rekommenderas.

Drift och verkningsgrad

I en verklig störning försöker de flesta verksamheter minimera lasten och bara driva kritiska funktioner, exempelvis belysning, medicinteknik och satellit-internet.

Det innebär att ett dieselaggregat ofta skulle behöva köra på låg belastning. För dieselmotorer kan detta vara skadligt i längden. De är konstruerade för att arbeta nära sin nominella effekt och får sämre verkningsgrad när lasten är låg. Långvarig drift på låg belastning kan dessutom leda till driftproblem, exempelvis sotbildning och försämrad motoreffektivitet.

Batterier å andra sidan passar bra för selektiv drift vid strömavbrott där man får ut maximal verkningsgrad men de riskerar att ta slut om man ska bibehålla strömmen en längre period (flera dygn).

Den perfekta mellanvägen är lager på lager. Batterier används som ett första lager som tar variationer i lasten och levererar stabil effekt till kritiska funktioner. Om strömavbrottet pågår länge kan dieselaggregat köras kortare perioder och närmare optimal belastning, till exempel för att ladda upp batterierna. Resultatet blir ofta bättre verkningsgrad och lägre bränsleförbrukning i hela systemet.

Rekommenderad modell: batteri först, diesel som sekundärt lager

Vår rekommendation är att dra lärdom från Ukraina som har flera års erfarenhet av att upprätthålla kritiska verksamheter under svåra förhållanden under tid. Då är det portabilitet och lager-på-lager som är nyckeln för att bygga ett motståndskraftigt och kostnadseffektivt skydd mot strömavbrott.

Erfarenheterna från Ukraina visa att i verkliga krisscenarion så är oftast inte strömmen helt borta i flera veckor, utan att det snarare handlar om timmar eller nåt dygn med strömavbrott och att strömmen kan komma och gå

För dessa behov passar batterier (första lagret) väldigt bra där de kan täcka upp de viktigaste funktionerna under en viss tid. Sedan när strömmen kommer tillbaka så laddas de upp igen. För längre avbrott kan det vara bra att ha tillgång till portabla dieselgeneratorer (andra lagret) som kan komma in som en andra våg vid behov. Men de flesta avbrott kommer batterierna att täcka upp, och dessa kan finnas redo på verksamheten.

Kravställning av reservkraft

För att kunna välja lösning eller kombination av lösningar behöver man även se till att kravställningen på reservkraften är vettig och genomtänkt. Att ha som mål att drifta hela den vanliga förbrukningen hos verksamheten under lång period kan bli onödigt kostsamt. Ofta räcker det att identifiera vad som är mest kritiskt att drifta i sin verksamhet och fokusera på att se till att ha reservkraft dimensionerad för detta.

Vissa verksamheter, som sjukhus, kan ha behov av stora fasta installerade dieselaggregat, men de flesta verksamheter klarar sig på mer flexibla och mycket mindre kostsamma lösningar. En kombination med portabla batterier och dieselgeneratorer som lager-på-lager ger det bästa av två världar utan att man behöver överinvestera i varken det ena eller det andra.

Källor:
CIMIC COE, Ukraine – Comprehensive Case Study (Feb 2026)
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) – Batteri kan göra reserv­kraft mer effektiv (juli 2024)