Guide: Reservkraft
Syftet med denna guide är att ge beslutsfattare i samhällskritiska verksamheter en grundläggande förståelse för vad reservkraft är, varför den är viktig och hur man bör tänka kring den – utan att behöva teknisk förkunskap.
Vad är reservkraft?
Reservkraft syftar på system eller utrustning som tar över elförsörjningen när det ordinarie elnätet slås ut. Det fungerar som en sorts försäkring mot strömavbrott. Om den vanliga strömmen bryts kan reservkraft, till exempel en batteribackup eller ett dieselaggregat, automatiskt förse viktiga apparater och system med elektricitet. Reservkraft kan alltså vara allt från en liten avbrottsfri strömförsörjning (UPS) som håller en dator igång, till stora permanenta generatorer som kan driva ett helt sjukhus. Poängen är att verksamheten inte ska behöva stanna av bara för att det blir mörkt i lamporna.
Varför är reservkraft särskilt viktigt idag?
Vi lever i ett samhälle som är mycket beroende av el. Digitalisering och teknisk utveckling har gjort att nästan alla funktioner i samhället kräver en stabil strömtillförsel. Samtidigt ökar riskerna för avbrott – extremväder, cyberattacker, sabotage eller andra kriser kan slå ut elnätet och orsaka långvariga strömavbrott. Konsekvenserna av sådana avbrott kan bli allvarliga både för samhällsfunktioner och för människors säkerhet.
Reservkraft har därför blivit allt viktigare för att bygga robusthet. I Sverige finns uppskattningsvis redan cirka 60 000 reservkraftsaggregat installerade, och antalet ökar. Både offentliga och privata aktörer investerar i reservkraft för att skydda sin verksamhet när elnäten sviktar. Man kan säga att reservkraft är en central del av beredskapen i dagens elberoende samhälle.
Exempel: Reservkraft i olika verksamheter
Många typer av samhällsviktiga verksamheter drar nytta av reservkraft. Här är några exempel på varför reservkraft är kritisk i olika miljöer:
Självklart finns många fler områden där reservkraft är kritisk – från sjukhus och vårdcentraler till vattenverk, mobilmaster och datacenter. Gemensamt är att dessa verksamheter inte har råd med långa driftstopp. Reservkraft ger dem en trygghetslina att hålla verksamheten igång när elen försvinner oväntat.
Planering och dimensionering av reservkraft
Att skaffa reservkraft är inte så enkelt som att köpa en ”standardgenerator”. Varje verksamhet måste analysera sitt eget behov noggrant.
Ett vanligt misstag är att välja fel storlek på systemet. Om reservkraften är underdimensionerad kommer den inte orka driva all kritisk utrustning vid ett avbrott, och verksamheten blir ändå lamslagen. Å andra sidan innebär överdimensionering onödigt höga kostnader både i inköp och drift (till exempel större bränsleförbrukning).
Lösningen är att göra en noggrann behovsanalys av vilka apparater och system som absolut måste hållas igång under ett strömavbrott. Räkna ut den totala lasten (effektbehovet) från dessa prioriterade förbrukare och planera för lite marginal. Ofta kan det vara klokt att ta hjälp av en expert för denna dimensionering, eftersom det kan vara tekniskt komplext att beräkna effekttoppar (t.ex. startströmmar för motorer) och välja rätt utrustning.
När man planerar sin reservkraftslösning bör man även tänka på drifttid och framtida behov. Hur länge kan ett strömavbrott tänkas vara i värsta fall, och hur länge behöver ni klara er på egen kraft? Om verksamheten bara behöver klara korta avbrott (upp till några timmar) kanske en batteribaserad lösning räcker. Men för längre avbrott (flera timmar eller dygn) behövs oftast ett bränsledrivet aggregat (diesel, gasol eller liknande) eller mycket stora batteripackar.
I praktiken använder många en kombination: till exempel en UPS som direkt tar över strömförsörjningen utan avbrott inom millisekunder, kombinerat med en dieselgenerator som startar upp inom någon halv minut och sedan kan leverera el så länge bränslet räcker. Denna kombination gör att kritisk utrustning aldrig tappar kraft ens för en sekund, samtidigt som man är rustad för långvariga avbrott.
En annan möjlig lösning, som vi på Preppoint rekommenderar, är att använda en kombination av mobila batterier som kan kopplas in vid strömavbrott för att driva kritisk utrustning, nödbelysning m.m i upp till 8 timmar. Skulle avbrottet håller i sig längre än så, används mobila dieselgeneratorer för att ladda upp batterierna eller verksamheten i stort. På så vis slipper man den dyra investeringen det medför att köpa egna dieselgeneratorer. Mobila batterier låter sig också flyttas mellan våningsplan och olika fastigheter, utan större ansträngning.
Glöm inte att ta höjd för eventuell framtida expansion – om er verksamhet växer eller skaffar mer elkrävande utrustning ska reservkraften kunna anpassas. Det kan innebära att välja ett skalbart system eller åtminstone planera för möjlig uppgradering längre fram.
Underhåll och driftsäkerhet
Att installera reservkraft är bara första steget – minst lika viktigt är att sköta och testa systemet regelbundet.
Elsäkerhetsverket betonar att det är av stor vikt att innehavare av reservkraftsystem sköter drift och underhåll regelbundet och korrekt, så att reservkraften verkligen fungerar när den behövs. Med andra ord: man måste kunna lita på att reservkraften startar och levererar el när nöden kräver det, och den tilliten uppnås bara genom kontinuerligt underhåll.
Vad innebär då underhåll av reservkraft? För det första bör man ha en underhållsplan från dag ett. Planen bör inkludera regelbundna provkörningar av utrustningen under realistiska förhållanden. Till exempel är det vanligt att man testkör ett dieselaggregat någon gång i månaden eller kvartalet, ibland med konstlast eller genom att kortvarigt försörja anläggningen, för att se att allt fungerar som tänkt. Man behöver kontrollera oljenivåer, batterier, bränslefilter och att automatiska funktioner som startautomatik och överkopplingsutrustning (brytare) fungerar.
Bränsleförsörjningen är en annan viktig punkt – diesel eller bensin åldras och kan få sämre kvalitet över tid, så bränslet behöver roteras eller behandling tillsättas vid långtidslagring. Dessutom måste det finnas tillräckligt bränsle lagrat för att driva aggregatet under den tänkta maxlängden på avbrott, eller avtal med leverantör för nödfallspåfyllning.
Underhåll handlar inte bara om tekniken utan även om människorna som ska sköta den. Personal bör få utbildning i hur reservkraftsystemet fungerar och hur det startas manuellt om automatik skulle fallera.
Det är också klokt att öva på scenarier – till exempel simulera ett strömavbrott och låta anläggningen gå på reservkraft en stund, för att se att rutiner sitter och att utrustningen bär lasten.
Alla dessa åtgärder ökar systemets tillgänglighet, det vill säga sannolikheten att det verkligen levererar ström när det behövs som mest
.
Konsekvenserna av bristande underhåll kan bli ödesdigra. Det finns skräckexempel där reservkraften inte fungerade i skarpt läge på grund av försummad skötsel. En incident i Sollefteå 2012 visade till exempel att viktiga backup-system stod stilla: ett fjärrvärmeverk hade ett reservkraftaggregat som aldrig provkörts mot verklig belastning och därför inte startade, en omkopplingsbrytare som aldrig underhållits och fastnat, och till råga på allt havererade även det mobila reservkraftsaggregat man försökte köra igång – även det på grund av uteblivet underhåll.
Lärdomen är tydlig: utan regelbunden tillsyn, tester och service riskerar reservkraften att svika just när man är som mest beroende av den. Därför måste underhåll ses som en absolut nödvändig del av reservkraftslösningen, inte som något frivilligt extra.
Inga universallösningar – anpassa efter verksamhetens behov
Varje verksamhet är unik, och det finns ingen “one size fits all” när det gäller reservkraft.
Den optimala lösningen beror på en rad faktorer: verksamhetens storlek, vilken typ av utrustning som måste drivas, hur kritisk kontinuiteten är, budget, miljökrav, utrymmesbegränsningar, ljudnivåtålighet, med mera. Ett stort sjukhus kanske behöver flera redundanta dieselgeneratorer för att garantera ström till livsuppehållande utrustning, medan en liten tandläkarklinik klarar sig med en enda mindre generator eller till och med enbart en batteribackup för kortare avbrott. En livsmedelsbutik kanske prioriterar kylsystemen och kan låta mindre kritiska delar av butiken vara strömlösa för att hålla nere storleken på aggregatet.
Det viktiga är att göra en skräddarsydd plan för varje verksamhet istället för att tro att en standardlösning fungerar för alla. Det finns också olika tekniska lösningar att överväga. Dieselaggregat är idag den vanligaste formen av reservkraft och anses mycket pålitliga för att ge hög effekt under längre perioder. Samtidigt börjar alternativ som batterilagring och förnybara källor komma in i bilden. Till exempel kan solceller kombinerat med batterier ge reservkraft till vissa anläggningar, eller användas för att avlasta generatorer. Dessa lösningar är mer miljövänliga och kan på sikt vara kostnadseffektiva, men de har sina begränsningar – batterier räcker kanske bara för kortare avbrott och solceller ger inget nattetid eller vid mulen himmel.
I praktiken behöver man därför väga driftsäkerhet mot hållbarhet. Ofta kan en kombination vara ideal: man kanske har ett grönt batterisystem som första linjens reservkraft och ett dieselaggregat som backup om strömavbrottet blir långvarigt. Valet beror helt på verksamhetens specifika förutsättningar och prioriteringar – det som är bäst för ett företag eller en institution behöver inte vara bäst för en annan.
Slutligen spelar även regler och krav in. Vissa branscher och verksamheter måste enligt lag eller föreskrifter ha reservkraft av viss kapacitet eller uppfylla vissa normer (t.ex. sjukhus, större vårdinrättningar och telekom). För andra är det frivilligt men ändå affärskritiskt. Detta understryker åter att man bör utgå från sin egen riskanalys och målbild.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommenderar att alla samhällsviktiga aktörer gör risk- och sårbarhetsanalyser där elavbrott är en central del, och utifrån det planerar lämpliga åtgärder – ofta innebär det investering i någon form av reservkraft.
CER-direktivet, och den kommande Lagen om motståndskraft i samhällsviktiga tjänster, kommer att ställa krav på ett stort antal verksamhetsutövare att kunna hålla verksamheten i drift under 14 dagar vid störningar, t.ex. strömavbrott. Då blir någon form av reserkvraftslösning absolut nödvändig.
Sammanfattning och viktiga punkter
Genom att tänka efter före och rusta sig med reservkraft kan verksamheter stå emot elavbrottens utmaningar och fortsätta leverera sina samhällskritiska tjänster, även när resten av omgivningen slocknar.
Behöver ni hjälp med att dimensionera reservkraft?
Vi på Preppoint kan erbjuda en mängd olika reservkraftslösningar, och även smarta finansieringslösningar som täcker de flesta behov. Läs mer om vårt erbjudande av reservkraft för företag eller boka ett möte med oss, så kan vi berätta mer.
