Energiberedskap – vad det innebär och varför det blir allt viktigare

Energiberedskap handlar om samhällets och organisationers förmåga att upprätthålla tillgång till el och energi vid störningar, kriser eller extraordinära händelser.

I den här artikeln går vi igenom:

• Vad energiberedskap betyder i praktiken
• De olika nivåerna av energiberedskap man talar om
• Hur kommande lagstiftning (CER-direktivet) påverkar kraven
• Hur företag bör tänka kring sin energiberedskap

Vad menas med energiberedskap?

Energiberedskap är förmågan att:

1. Förebygga energistörningar
2. Hantera och begränsa konsekvenserna av t.ex. strömavbrott
3. Återställa energiförsörjningen snabbt
4. Upprätthålla samhällsviktig verksamhet under tiden

Det handlar alltså inte enbart om att ha en strömreserv vid strömavbrott. Det handlar om:

• Riskanalyser
• Kontinuitetsplanering
• Reservkraft
• Bränsleförsörjning
• Redundans i system
• Rutiner och ansvarsfördelning

Myndigheter som MCF och Energimyndigheten lyfter energiförsörjningen som en av de mest kritiska funktionerna i totalförsvaret.

Energiberedskap på nationell nivå

På nationell nivå handlar energiberedskap om att säkerställa att energisystemet är robust och minska dess sårbarheter. Det omfattar elproduktion, överföring via stamnät och regionnät, bränsleförsörjning samt skydd mot tekniska fel, cyberangrepp och sabotage.

Energimyndigheten har i uppdrag att planera och samordna åtgärder vid störningar i energiförsörjningen. Det kan handla om prioritering av samhällsviktiga elanvändare, samverkan med Svenska kraftnät och andra aktörer samt åtgärder för att säkerställa tillgången till drivmedel.

• Robust elproduktion och överföring
• Skydd av stamnät och kritisk infrastruktur
• Strategiska bränslelager
• Samordning mellan myndigheter
• Civil beredskap och totalförsvar

Sverige har stora beroenden av elektricitet och är beroende av ett stabilt elnät. Samtidigt är nätet sammankopplat med övriga Europa, vilket ger både styrka och sårbarhet.

Här är fokus på:

• Systemstabilitet
• Skydd mot sabotage och cyberangrepp
• Planer för manuell frånkoppling och prioritering av samhällsviktiga funktioner

Energiberedskap på regional och kommunal nivå

På kommun- och stadsnivå blir energiberedskap mer operativ. Här handlar det om:

• Reservkraft till vattenverk och avloppsrening
• Säkerställd drift av äldreboenden och sjukhus
• Krisledning och kommunikationssystem
• Lokal samverkan med elnätsägare

Kommuner ansvarar för flera samhällsviktiga funktioner. Ett längre elavbrott påverkar snabbt:

• Vattenförsörjning
• Värme
• Betalsystem
• Trafikstyrning

Här är kontinuitetsplaner och dimensionering av reservkraft avgörande.

Energiberedskap på företagsnivå

För företag handlar energiberedskap om affärskritisk kontinuitet.

MCF:s arbete med kontinuitetshantering betonar vikten av att identifiera vilka funktioner som är kritiska hur de ska kunna upprätthållas vid ett avbrott. Här blir energiberedskap en del av det systematiska säkerhetsarbetet..

Det tydligaste händelsen att planera för är strömavbrott vilket kan få exempelvis följande konsekvenser:

• Belysning försvinner
• Värmen stängs av
• Kommunikationer (Internet) går ner
• Kritiska eldrivna funktioner i verksamheten går ner

En väl dimensionerad energiberedskap kan täcka upp för de mest kritiska behoven. Att kunna täcka fastighetens vanliga elbehov en längre tid vid händelse av strömavbrott skulle bli en oerhört kostsam lösning. Så det optimala brukar vara att identifiera de kritiska punkterna och se till att kunna ha tillräcklig ström

Energiberedskap och CER-direktivet

Energiberedskap är också på väg att bli ett lagstadgat krav för många verksamheter. EU:s CER-direktiv (Critical Entities Resilience Directive) ställer krav på att verksamheter inom utpekade samhällsviktiga sektorer ska stärka sin motståndskraft mot störningar.

Tillgång till energi och fungerande reservkraft är en stor del av denna motståndskraft. Därmed blir energiberedskap inte bara en fråga om god praxis, utan i vissa fall en fråga om regelefterlevnad.

Områden som är utpekade som samhällskritiska sektorer är bland annat:

• Hälso- och sjukvård
• Energi
• Transport
• Bank och finans
• Offentlig förvaltning

Myndigheten för Civilt Försvar uppmuntrar alla företag att stärka sin beredskap men verksamheter inom just dessa områden kommer även få lagkrav kopplade till energiberedskap, med höga viten om det inte fullföljs.

Från dieselaggregat till moderna batterilösningar

Reservkraft har länge förknippats med fasta dieselaggregat. För större anläggningar med höga effektbehov och krav på långvarig drift är det fortfarande en relevant och beprövad lösning. Inom exempelvis industri och på sjukhus finns ofta redan dieselbaserad reservkraft.

Tekniken går framåt och de flesta verksamheter behöver dock inte driva hela fastigheten vid ett avbrott, utan snarare se till att kunna driva vissa kritiska funktioner. I dessa fall kan mer flexibla lösningar vara både tekniskt och ekonomiskt fördelaktiga.

Batteribaserade reservkraftsystem har utvecklats snabbt de senaste åren. De är tysta, kräver ingen bränslehantering och kan användas utan dyra installationer och omfattande byggåtgärder som traditionella aggregat kan kräva. En sådan lösning ger också flexibilitet då man kan kunna flytta kapacitet mellan olika anläggningar eller använda den vid tillfälliga behov.

För många verksamheter kan alltså portabel reservkraft vara ett mer flexibelt och kostnadseffektivt alternativ, särskilt när behovet är:

• Tillfälligt
• Mobilt
• Snabbt att driftsätta
• Skalbart