CER-direktivet blir svensk lag – vad innebär det?

CER-direktivet är inte längre en framtidsfråga. Under 2026 träder den svenska lagen om motståndskraft i kraft – och sommaren 2027 ska full efterlevnad kunna påvisas. För samhällsviktiga verksamheter innebär det ett tydligt lagkrav på beredskap.

Se filmen: En sammanfattning av vad som gäller

I filmen nedan sammanfattar vi vad CER-direktivet och lagen om motståndskraft innebär i praktiken – och varför det är klokt att börja i tid.

Från rekommendation till lagkrav

CER-direktivet är ett EU-direktiv som syftar till att stärka motståndskraften hos samhällsviktiga verksamheter. När direktivet nu omsätts i svensk lag förändras spelreglerna.

Det handlar inte längre om att ha planer i en pärm.
Det handlar om att kunna visa faktisk förmåga.

Verksamheter ska kunna:

  • Upprätthålla kritiska funktioner vid en allvarlig samhällsstörning
  • Hantera störningar i exempelvis elförsörjning, kommunikation och leveranskedjor
  • Klara minst 14 dagar självständigt

Det är ett tydligt skifte från dokumentation till operativ motståndskraft.

Tidslinjen är kort

  • CER-direktivet trädde i kraft på EU-nivå 2023
  • Svensk lag träder i kraft under 2026
  • Full efterlevnad ska kunna påvisas sommaren 2027

Sverige ligger efter flera andra EU-länder i införandet, vilket innebär att tiden för att bygga strukturerad beredskap är begränsad.

Vad krävs för att uppfylla lagen om motståndskraft?

Lagen innebär att verksamheter måste arbeta systematiskt med sin beredskap. Det omfattar bland annat:

  • Riskbedömning och sårbarhetsanalys
  • Tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder
  • Kontinuitetsplanering och övning
  • Rutiner för incidentrapportering

Men det räcker inte med dokumentation. Granskningen kommer att fokusera på faktisk förmåga – kunskap, kompetens och materiell beredskap i organisationen.

Det kommer att innebära investeringar

Att uppnå full efterlevnad enligt CER-direktivet och lagen om motståndskraft innebär investeringar.

Exempelvis:

  • Reservkraft och energilagring
  • Alternativa kommunikationslösningar
  • Säker tillgång till kritiska förnödenheter
  • Utbildning och regelbundna övningar

Beredskap är inte en engångsinsats. Det är en del av verksamhetens långsiktiga struktur och ansvar.

Konsekvenserna av bristande beredskap

Verksamheter som inte uppfyller kraven riskerar tillsyn, åtgärdsförelägganden och vite. Utöver det regulatoriska perspektivet finns även en tydlig affärsmässig och varumärkesmässig dimension.

I en tid där motståndskraft är en central del av samhällets säkerhet förväntas organisationer kunna visa att de tar sitt ansvar.

Beredskap byggs steg för steg.
Och den behöver finnas på plats innan den behövs.

Relaterade